Belieb in Love Del 5
Då han möter mig tar han ett stadigt grepp om min midja och trycker mig intill honom och våra läppar möts, en saftig sötma då våra tungor nuddar varandras, så mjukt och härligt, Jag blev alldeles varm i kroppen och ville ha mer…
Jag vaknade plötsligt upp, alldeles blöt av svett! Shit! Det var bara en dröm men det kändes så verkligt, hur kan han möjligtvis ha en sådan inverkan på mig, då vi bara träffats en gång, det är ju sjukt!! Det är ju knappast att det där skulle hända i verkligheten. Skärpning Mikaela tänkte jag, och såg sedan på klockan! SHIT!! FAN! Jag har missat min första lektion och är sen till den andra! Varför har inte mamma väckt mig!?
- MAMMA!? Du måste skjutsa mig till skolan, jag är jättesen!!! Skrek jag medan jag slängde på mig det första jag hittade i garderoben.
- MAMMA KOM DÅ!!!
Jag fick inget svar, hade hon inte kommit hem än? Vad skumt, hon brukar alltid vara hemma den här tiden. Aja, var väl tvungen att ta bussen då. Jag sprang till busshållsplatsen och missade den precis. Kunde det bli värre?
Jag började iaf promenera till skolan, då jag plötsligt hörde någon bakom mig.
- Behöver du skjuts eller?
Jag vände mig om och där stod han!! Justin!
- J… han avbröt mig..
- HAHAHAHAHAH!!! Fin tröja du har på dig, har du ett par matchande byxor också? ;P
Jag kollade ner och insåg att jag hade tagit på mig min gamla utslitna Nalle Puh tröja och jag blev alldeles röd i ansiktet och kollade ner på marken.
- Det skulle va snällt om du skjutsade mig, sa jag lågmält.
- Visst hoppa in i bilen! Sa han och log.
- Vad gör du här förresten? Du bor väl inte här? Sa jag.
- Nej, jag hade bara vägarna förbi, tänkte kolla hur du hade det idag :P
- VA!? Varför då? Sånt har väl inte du tid med, och jag hade ju kunnat vara i skolan nu!
- Haha! Men det är du ju inte, eller hur? ;) inte än i alla fall. Och har du pluggat på din läxa? Sa han med en lite retsam röst.
- Vadå läxa? Vad menar du, det är första dagen för mig, jag har inte fått någon läxa!
- Hhaha, jag menar om mig! Vet du vem jag är nu?
Jag blev röd i ansiktet igen. Jag ville ju inte verka som om jag hade värsta stalkat honom på Internet. Jag kollade upp mot honom och våra blickar möttes, vi hade en lång och intensiv ögonkontakt.
- Ja….Men jag skulle gärna vilja veta mer...
Belieb in Love Del 4
- Va vet du inte vad jag heter? Du måste vara en annorlunda flicka! Sa han och log.
- Äsch! Sa jag och vände mig för att låsa upp dörren igen.
- Justin Bieber!
Då jag kom in slängde jag väskan på stolen i hallen och sprang upp till mitt rum. Tur att mamma inte var hemma än hon skulle ha blivit skitförbannad på mig om hon visste hur sent jag kom hem.
Jag sprang upp till mitt rum och satte mig vid datorn för att ta hjälp av min trogne vän Google. Justin Bieber? Vem kan han vara? Vad har jag nu missat? På wikipedia stod det att han var en artist, så jag kollade upp honom på Youtube. Och jag slogs av häpnad då jag hörde U Smile, vilken underbart bra låt. Men han verkar ju vara jättekänd varför hade han ens tid att hjälpa mig? Åh vad pinsamt, och jag som var så otrevlig mot honom, han måste tycka att jag är någon sorts outbildad idiot. Aja, finns inte så mycket jag kan göra åt saken. Jag var väldigt trött och ville sova, så jag borstade tänderna och gick och la mig.
Jag står mitt korridoren på skolan, det är fullt av folk runt omkring mig, in genom huvudentrén kommer han, Justin. Men ögonen låsta på mig, alla kollar och skriker, men jag hör bara hans fotsteg komma närmare, han lägger inte märke till någon annan än mig. Då han möter mig tar han ett stadigt grepp om min midja och trycker mig intill honom och våra läppar möts, en saftig sötma då våra tungor nuddar varandras, så mjukt och härligt, Jag blev alldeles varm i kroppen och ville ha mer…
kyssen ;)
Belieb in Love Del 3
Jag blev rädd och ökade takten och gick snabbare, stegen följde fortfarande efter mig kom närmare och närmare i snabbare takt. Vad skulle jag göra!? :(
- Vänta! Ropade gestalten bakom mig. Det var den sköna rösten igen, samma röst som hade varit i aulan på skolan idag. Jag stannade upp och stod still ett tag, i nästan samma sekund var han alldeles bakom mig, och jag kunde känna lukten av honom, det luktade såå gott och ville gärna vända mig om och se på honom, men jag vågade inte. Jag stod bara där fastfrusen och nervös utan att varken göra eller säga något.
- Har du gått vilse? Du ser förvirrad ut!
Jag fortsatte vara tyst utan att säga något, han tog varsamt tag i min arm och det kändes bra, tryggt på något sätt.
- Haha är du stum eller döv eller nått? Frågade han.
Då vände jag mig om, kan inte fatta att jag vågade men jag gjorde det ändå. Och jag hade inte fattat att han stod så nära mig. Jag vågade inte kolla på hans ansikte så istället kollade jag ner på marken. Det var ju pinsamt.
- Nej, svarade jag. Jag är inte stum eller döv eller nått! Det är bara du som är läskig och förföljer mig!
Varför sa jag så!? Nu kommer han tro att jag är kaxig, och uppkäftig, men det var ju faktiskt sant, jag hade ju blivit rädd, men det tänkte jag inte visa.
- Haha! Där ser man! Hon kan ju faktiskt prata! Du är inte här ifrån va?
- Nej, jag kommer från Sverige, men min mamma har fått jobb här så vi flyttade nyss hit. Och nu har jag gått vilse och hittar inte hem och jag har glömt min mobil hemma.
Kan jag inte sluta rabbla någon gång!? Så fort jag öppnar käften få jag är nervös så är det som om att jag aldrig kan sluta, gud vad pinsamt!
- Vart bor du? Vill du att jag ska följa dig?
- Om du inte har något annat för dig, sa jag och berättade sedan vart jag bodde.
Vi var ganska tysta på vägen, men jag ville inte börja prata för då skulle jag säkert göra bort mig igen, så jag var nöjd med det. Jag såg i ögonvrån att han betraktade mig. Och jag började rodna, jag var ju inte van med att killar kollade sådär på mig. Till slut var vi framme vid min dörr.
- Här är det, men det vet du nog redan! Haha! :P
- Ja, tack så mycket för att du hjälpte mig! Sa jag medan jag var på väg upp för yttertrappen.
- Får man veta ditt namn!? Frågade han hastigt just innan jag skulle låsa upp dörren. Jag vände mig om och log mot honom.
- Mikaela Nordström…
- Haha! Vad konstigt efternamn!
- Du då, vad heter du? Frågade jag generat.
- Va? Vet du inte vad jag heter? Du måste vara en annorlunda flicka! Sa han och log.
- Äsch! Sa jag och vände mig för att låsa upp dörren igen.
- Justin Bieber!
Belieb in love Del 2
Vi fick ögonkontakt en liten stund sedan försvann han ut genom dörren....
Efter ett tag tömdes aulan på skrikande tjejer och jag bestämde mig för att gå hem. Men eftersom jag var ny i stan så visse jag inte riktigt hur jag skulle gå och hamnade sedan på en gata jag aldrig sett förut, jag virrade runt där i flera timmar och tillslut hittade jag in till vad som såg ut att vara stadens torg. Mamma måste nog vara orolig nu tänkte jag, hade ju varit borta i flera timmar :P Och min mobil hade jag ju självklart lämnat hemma eftersom den brukade aldrig komma till användning eftersom jag inte har några kompisar här. Jag var ledsen och trött efter en hel dags vandring och förvirrning, då jag hörde hut någon närmade sig bakifrån mig. Jag blev rädd och ökade takten och gick snabbare, stegen följde fortfarande efter mig kom närmare och närmare i snabbare takt. Vad skulle jag göra!? :(
Belieb in Love Del 1
Det var en tidig måndagsmorgon i Atlanta, och jag skulle fara och hälsa på mina nya skola. När jag kom till skolan var det tomt och jag undrade vart alla var. Då kom det en lärare fram till mig och sa att jag borde gå till aulan för att det hände något speciellt där. Han visade mig vägen dit och då jag kom in var det fullt av tjejer som stod i en ring, det såg ut att vara något intressant i mitten som dom kollade på. Jag ställde mig långt bak i ett hörn för mig själv och iakttog den stora folkmassan.
Plötsligt hörde jag den ljuvligaste rösten jag någonsin hört och hela mig fylldes med någon sorts värme.
- Jag söker en tjej som skulle vilja vara med i min musik video, finns det någon här? ;)
Alla tjejer började skrika en del grät och och dom knuffades och trängdes. Vem kunde denna varelse vara som är så populär? Vem kunde få alla tjejer att bete sig som vildkatter på detta sätt?
Efter ett tag sa han att han var tvungen att sticka iväg på en intervju, men att alla som var intresserade skulle komma till gymnastiksalen igen om två veckor för en uttagning. Sedan vände han sig om och gick mot utgången. Han kastade en hastig blick bakåt, och jag fick syn på hur han verkligen såg ut. Så underbart bruna ögon och så fint brunt hår hade jag aldrig sett. Vad hade jag missat för kille som såg så snygg ut? Vi fick ögonkontakt en liten stund sedan försvann han ut genom dörren....
